Vi var på veckoslutet med Volke sista gången i år i skärgården. Man kan nog säga att sommaren är slut. -grader på natten och naturen hade redan lugnat sig efter sommaren. Men roligt var det att vara ute i naturen och i lugnet. En hel del löv hade redan fallit ner. Vi höll på med vårt strandprojekt, flyttade på stenar och vi försöker få en sandstrand tillstånd. Sen var vi på promenader i skogen. Skönt i den friska luften. Emellanåt var det bra med en tupplur och eld i kaminen. Sen orkade man igen.
Tidigt på morgonen :)
Fin utsikt
I skogen
Vårt strandprojekt :)
Vem åker där?
I skogen
Här har det säkert sprungit en hjort eller två :)
Nog är du fin Volke <3
I väntar på våren och nya äventyr på holmen. :) Det var skönt att vara där och ladda batterierna inför vintern.
maanantai 19. lokakuuta 2015
maanantai 5. lokakuuta 2015
Glad som ett Hangö kex :)
Vi var igår på höstutfärd med Nooa och Pösö och chaffören till Hangö. Hade inte varit där i 18år. Sommargästerna hade redan åkt för sommaren och det var ganska tyst i Hangö. Men man hade gott om plats att gå omkring med hundarna och dom var glada när det fanns massor med nya dofter att sniffa på. Några sms skickade till Hangöbrudarna. ;)
Tack för en trevlig pop-up utfärd. :)
Höstlöv
Volke på Hangö kyrktrappa
Från vänster till höger, Nooa min bästa vän han vill inte posera, Pösö min lillebrorsa som är "nästan" dubbelt så stor som jag han poserar fint och jag, visar tungan och är lite blyg :P
Tack för en trevlig pop-up utfärd. :)
Höstlöv
Volke på Hangö kyrktrappa
Från vänster till höger, Nooa min bästa vän han vill inte posera, Pösö min lillebrorsa som är "nästan" dubbelt så stor som jag han poserar fint och jag, visar tungan och är lite blyg :P
perjantai 2. lokakuuta 2015
Höststormarna har anlänt
Höststormarna har anlänt till stan, Volke är rädd han kommer att flyga iväg i stormen. Sa till honom när vi var ute att ingen panik, jag tar nog fast dig.
Lite massa borde han försöka få. Inte så lätt, om jag ger mera mat till honom så antingen äter han upp allt och kastar upp sen eller sen äter han så han blir mätt men inte mera än det. Han tar hand om att det inte kommer för mycket.
Nå i slutet av månaden skall vi till Seinäjoki på utställning och sen den 6.12 till mässhallen. Hoppas det går bra.
Såhär mycket massa denna dag :)
Lite massa borde han försöka få. Inte så lätt, om jag ger mera mat till honom så antingen äter han upp allt och kastar upp sen eller sen äter han så han blir mätt men inte mera än det. Han tar hand om att det inte kommer för mycket.
Nå i slutet av månaden skall vi till Seinäjoki på utställning och sen den 6.12 till mässhallen. Hoppas det går bra.
Såhär mycket massa denna dag :)
sunnuntai 27. syyskuuta 2015
Höstutflykt i Birkalandet
Igår åkte jag Volke och matte till Birkalandet i Nooas och Pösös skjuts, tack för skjutsen!
Det var väldigt dimmigt väder när vi startade, som tur så klarnade vädret och när vi kom fram till Birkalandet så var det redan soligt väder. Alla som skulle på utflykten samlades först på Annelis gård och så körde vi som en karavan till skogen. Det fanns 16 glada gårdshundar på plats och en labbis. Som tur sa inte Volke något till labbisen. Hann inte hälsa på alla gårdshundar men min kompis Umpa var på plats. Roligt att ses. Sen fanns det en liten valp Titta som tyckte om att gå brevid mig nästan fastlimmad i mig, tänkte att okej gå då brevid mig om du så vill och det gjorde hon länge. Men det var helt roligt, försökte bara verka lite cool.
Vi gick längs en stig i skogen, det var en stor skog med massor med härliga dofter. Helt det bästa en gårdis kan göra en höstlördag. Lite svårt var det emellanåt på "pitkospuut" dom var så hala så det var nästan att dansa sig framåt på dem. När vi gått redan länge så oj kom vi till en liten bäck, tog tillfället i akt och drack lite friskt vatten när jag drack färdigt så gick jag rakt igenom, det svalkade skönt tassarna även om benen blev lite leriga och människorna skrattade lite till mig, men det gör inget. Tyckte det var så roligt. :) Framåt gick vi och sen steg vi lite uppåt uppåt och ännu lite mera uppåt tills vi kom till ett ställe som kallades för örnboet men vaddå vi var i Narva?! Jag som trodde att vi skulle vara i Finland! ;) Vi hade paus, fick som först friskt vatten oj vad det smakade gott. Matte bjöd också till Nooa och Pösö vatten. Sen var matte och grillade korv till Nooa, Pösö och deras matte och till sig själv. Jag väntade snällt med Nooa och Pösö och deras matte. Jag visste att snart får även jag något gått. Och det fick jag! ;) Kallrökt ren, mums! Nu orkar man igen. :) Vi väntade att alla andra också han grilla och äta sen var vi på ett gruppfoto och började gå tillbaka igenom skogen.
Ge mig matte lite vatten, oj tack :)
Kommer matte snart och ger mig lite godis? :)
Nu får jag äntligen ren :) mums!
På vägen tillbaka kom det två Salukin emot, dom väjde när vi kom traskande vårt lilla gäng genom skogen. Jag gick brevid Oliver en bit och det gick jätte fint. Jag var helt tyst till dom även om dom murrade lite till mig. Matte sa till mig att jag var jätte duktig. :)
På vägen tillbaka hade först dom första han hundarna lyft på benen så jag måste ju också lyfta, och igen och igen. Ojdå jag var nästan sist. Men hade sällskap av Fina, en äldre dam gårdis som var sympatisk. Nu kunde man ta det lite lugnare när man gick tillbaka, behövde inte dra hela tiden så ivrigt.
Mitt i allt kom Peto och ville säga till mig några valda ord, men jag pussade honom tyst. Han blev så till sig så han höll sig tyst och lät mig gå ifred framåt. Vi kom till bilarna och packade in oss i bilarna. Vi åkte till Anneli var matte och Nooas och Pösös matte var på möte, men vi hade det skönt vi hundar sov i bilen med bakfönstret öppet. När dom hade haft mötet färdigt åkte vi tillbaka hem i månskenet.
Det var en bra gårdshundsdag, hela dagen! Tack Anneli och Liisa, vi kommer gärna pånytt på utflykt! :)
Det var väldigt dimmigt väder när vi startade, som tur så klarnade vädret och när vi kom fram till Birkalandet så var det redan soligt väder. Alla som skulle på utflykten samlades först på Annelis gård och så körde vi som en karavan till skogen. Det fanns 16 glada gårdshundar på plats och en labbis. Som tur sa inte Volke något till labbisen. Hann inte hälsa på alla gårdshundar men min kompis Umpa var på plats. Roligt att ses. Sen fanns det en liten valp Titta som tyckte om att gå brevid mig nästan fastlimmad i mig, tänkte att okej gå då brevid mig om du så vill och det gjorde hon länge. Men det var helt roligt, försökte bara verka lite cool.
Vi gick längs en stig i skogen, det var en stor skog med massor med härliga dofter. Helt det bästa en gårdis kan göra en höstlördag. Lite svårt var det emellanåt på "pitkospuut" dom var så hala så det var nästan att dansa sig framåt på dem. När vi gått redan länge så oj kom vi till en liten bäck, tog tillfället i akt och drack lite friskt vatten när jag drack färdigt så gick jag rakt igenom, det svalkade skönt tassarna även om benen blev lite leriga och människorna skrattade lite till mig, men det gör inget. Tyckte det var så roligt. :) Framåt gick vi och sen steg vi lite uppåt uppåt och ännu lite mera uppåt tills vi kom till ett ställe som kallades för örnboet men vaddå vi var i Narva?! Jag som trodde att vi skulle vara i Finland! ;) Vi hade paus, fick som först friskt vatten oj vad det smakade gott. Matte bjöd också till Nooa och Pösö vatten. Sen var matte och grillade korv till Nooa, Pösö och deras matte och till sig själv. Jag väntade snällt med Nooa och Pösö och deras matte. Jag visste att snart får även jag något gått. Och det fick jag! ;) Kallrökt ren, mums! Nu orkar man igen. :) Vi väntade att alla andra också han grilla och äta sen var vi på ett gruppfoto och började gå tillbaka igenom skogen.
Ge mig matte lite vatten, oj tack :)
Kommer matte snart och ger mig lite godis? :)
Nu får jag äntligen ren :) mums!
På vägen tillbaka kom det två Salukin emot, dom väjde när vi kom traskande vårt lilla gäng genom skogen. Jag gick brevid Oliver en bit och det gick jätte fint. Jag var helt tyst till dom även om dom murrade lite till mig. Matte sa till mig att jag var jätte duktig. :)
På vägen tillbaka hade först dom första han hundarna lyft på benen så jag måste ju också lyfta, och igen och igen. Ojdå jag var nästan sist. Men hade sällskap av Fina, en äldre dam gårdis som var sympatisk. Nu kunde man ta det lite lugnare när man gick tillbaka, behövde inte dra hela tiden så ivrigt.
Mitt i allt kom Peto och ville säga till mig några valda ord, men jag pussade honom tyst. Han blev så till sig så han höll sig tyst och lät mig gå ifred framåt. Vi kom till bilarna och packade in oss i bilarna. Vi åkte till Anneli var matte och Nooas och Pösös matte var på möte, men vi hade det skönt vi hundar sov i bilen med bakfönstret öppet. När dom hade haft mötet färdigt åkte vi tillbaka hem i månskenet.
Det var en bra gårdshundsdag, hela dagen! Tack Anneli och Liisa, vi kommer gärna pånytt på utflykt! :)
maanantai 7. syyskuuta 2015
Happy birthday Volke!
För två år sedan på dagen fick jag ett härligt sms. Volke hade kommit till världen. Hade sedan juli 2013 följt med och väntat på att han skulle födas. :)
När han var två veckor gammal hälsade jag på honom för första gången. Var helt såld! Han var den sötaste valp jag någonsin sett! Han öppnade sina ögon senare den dagen.
I början av november 2013 flyttade Volke till mig. Han har gett mig så mycket glädje och härliga äventyr! Lite motgångar har vi haft men som tur så har vi klarat oss tillsammans vidare igenom dem! Älskar denna lilla hund med hela mitt hjärta! Han bara är så härlig!
Volke 8veckor :)
Volke som nästan 1år på sandstrand i Kalajoki :)
Volke lite på 1 år i hundpark i Uutela :)
En favorithobby, att gräva! :)
Det är roligt att klättra i skogen också :)
Eller ta sig ett dopp och sen klättra på klipporna på stugan :)
Bra att hoppa upp på en sten och kolla på världen med nytt perspektiv ibland
Fick jätte god ren :)
En egen mugg ;) (och ett jätteben) :)
Volke med sin kaka och när man nu är nästan vuxen så skall det vara slips ;)
Vi har tillsammans varit på valpkurs och några andra kurser, två gårdshundsläger, hundträffar, gått på några match show, rest runt i baltien(han mer än jag), rest runt i finland och även upp till norra norge. Vi har gått i skogar, längs vägar vi inte alltid vetat vart dom tar oss men alltid hittat framåt. Gått på en hel del hundutställningar och på utflykter i olika nationalparker. Åkt båt i storlek liten, lite större och jätte stor. Åkt med bil, buss, tåg, metro och spårvagn samt färja. Säkert en massa mera men kommer inte på det nu. :)
Varje dag är ett äventyr och är så innerligt glad att jag har fått dela 2 år av mitt liv med Volke! Han är alltid glad när han ser mig! Livet är aldrig trist eller tråkigt. Och det är nog bra att han någon att dela sin dyna med. Volke har härliga hundkompisar och även trevliga släkingar. :)
Tusen tack Volke för dessa två år, önskar det blir många friska år till och härliga utflykter och äventyr tillsammans! :)
Tusen tack Mia och Reeta för världens finaste hund! :)
Volke jag älskar dig lilla fyrbenta apa! :) <3
När han var två veckor gammal hälsade jag på honom för första gången. Var helt såld! Han var den sötaste valp jag någonsin sett! Han öppnade sina ögon senare den dagen.
I början av november 2013 flyttade Volke till mig. Han har gett mig så mycket glädje och härliga äventyr! Lite motgångar har vi haft men som tur så har vi klarat oss tillsammans vidare igenom dem! Älskar denna lilla hund med hela mitt hjärta! Han bara är så härlig!
Volke 8veckor :)
Volke som nästan 1år på sandstrand i Kalajoki :)
Volke lite på 1 år i hundpark i Uutela :)
En favorithobby, att gräva! :)
Det är roligt att klättra i skogen också :)
Eller ta sig ett dopp och sen klättra på klipporna på stugan :)
Bra att hoppa upp på en sten och kolla på världen med nytt perspektiv ibland
Fick jätte god ren :)
En egen mugg ;) (och ett jätteben) :)
Volke med sin kaka och när man nu är nästan vuxen så skall det vara slips ;)
Vi har tillsammans varit på valpkurs och några andra kurser, två gårdshundsläger, hundträffar, gått på några match show, rest runt i baltien(han mer än jag), rest runt i finland och även upp till norra norge. Vi har gått i skogar, längs vägar vi inte alltid vetat vart dom tar oss men alltid hittat framåt. Gått på en hel del hundutställningar och på utflykter i olika nationalparker. Åkt båt i storlek liten, lite större och jätte stor. Åkt med bil, buss, tåg, metro och spårvagn samt färja. Säkert en massa mera men kommer inte på det nu. :)
Varje dag är ett äventyr och är så innerligt glad att jag har fått dela 2 år av mitt liv med Volke! Han är alltid glad när han ser mig! Livet är aldrig trist eller tråkigt. Och det är nog bra att han någon att dela sin dyna med. Volke har härliga hundkompisar och även trevliga släkingar. :)
Tusen tack Volke för dessa två år, önskar det blir många friska år till och härliga utflykter och äventyr tillsammans! :)
Tusen tack Mia och Reeta för världens finaste hund! :)
Volke jag älskar dig lilla fyrbenta apa! :) <3
sunnuntai 6. syyskuuta 2015
Äänekoski RN 5.9.2015
Igår var det tidig väckning och vi packade oss i Nooas bil och vi startade mot Äänekoski RN. Som tur var det inte mycket trafik, det var väldigt tät dimma när vi körde uppåt. Bra att man såg var vägen var.
I Äänekoski var det bra organiserat med parkeringen och väldigt bra var dom som organiserade bilarna på plats. Utställningen var på ett litet sportplan och det var tillräckligt med plats där för alla. Det var anmält 3 gårdshundar var alla var hanar och alla i sin egen klass. Domaren för gårdshundar var Markku Kipinä.
Markku Kipinä 5.9.2015 Äänekoski RN Simbasta:
Hyvä koko ja mittasuhteet. Riittävä raajaluusto. Runko saa vahvistua. Hieman korkea kinner, niukka polvi. Ylälinja saa kiinteytyä. Hyvä kallo ja korvat. Jo turhan turpea kuono. Vahva purenta. Hyvät silmät. Riittävä otsapenger. Taka-askel jää rungon alle. Hieman löysä edestä. Väritys ok.
NUO EH1
Lustigt, Volke var nu för 3 gången och visade upp sig för denna domare. Tror vi håller paus med att gå till Kipinäs ring, kanske någon gång som i veteranklassen sen. :)
Nu blir det en lite längre paus till nästa utställning. Måste försöka träna Volke och få bättre muskler till honom. Och mera massa.
På vägen uppåt var det mest dimma. När vi var på utställningen så var det nästan lite sol, den försökte titta fram emellanåt. Vi började köra söderut och tog en lunchpaus i Jyväskylä när vi var redan så hungriga. Resan forstatte söderut och lite söder om Jyväskylä så blev det mer och mer mulet hela tiden. 20km söder om Jyväskylä så var vi mitt inne i ett åskväder. Man såg 25m framåt och det regnade så mycket att det blev mycket vatten på vägen. Som tur var kusken jätte duktig och tog det säkra före det osäkra.
Vi stannade i Tähtihovi så att hundarna fick springa av sig och den värsta åskan hann dra förbi. På väg söderut blev det nästan lite sol, men sen kom det regn igen. Som tur kom vi bra hem. Tack Mari att du körde så bra! Och för trevligt sällskap! :)
"Lite mycket" regn
I Äänekoski var det bra organiserat med parkeringen och väldigt bra var dom som organiserade bilarna på plats. Utställningen var på ett litet sportplan och det var tillräckligt med plats där för alla. Det var anmält 3 gårdshundar var alla var hanar och alla i sin egen klass. Domaren för gårdshundar var Markku Kipinä.
Markku Kipinä 5.9.2015 Äänekoski RN Simbasta:
Hyvä koko ja mittasuhteet. Riittävä raajaluusto. Runko saa vahvistua. Hieman korkea kinner, niukka polvi. Ylälinja saa kiinteytyä. Hyvä kallo ja korvat. Jo turhan turpea kuono. Vahva purenta. Hyvät silmät. Riittävä otsapenger. Taka-askel jää rungon alle. Hieman löysä edestä. Väritys ok.
NUO EH1
Lustigt, Volke var nu för 3 gången och visade upp sig för denna domare. Tror vi håller paus med att gå till Kipinäs ring, kanske någon gång som i veteranklassen sen. :)
Nu blir det en lite längre paus till nästa utställning. Måste försöka träna Volke och få bättre muskler till honom. Och mera massa.
På vägen uppåt var det mest dimma. När vi var på utställningen så var det nästan lite sol, den försökte titta fram emellanåt. Vi började köra söderut och tog en lunchpaus i Jyväskylä när vi var redan så hungriga. Resan forstatte söderut och lite söder om Jyväskylä så blev det mer och mer mulet hela tiden. 20km söder om Jyväskylä så var vi mitt inne i ett åskväder. Man såg 25m framåt och det regnade så mycket att det blev mycket vatten på vägen. Som tur var kusken jätte duktig och tog det säkra före det osäkra.
Vi stannade i Tähtihovi så att hundarna fick springa av sig och den värsta åskan hann dra förbi. På väg söderut blev det nästan lite sol, men sen kom det regn igen. Som tur kom vi bra hem. Tack Mari att du körde så bra! Och för trevligt sällskap! :)
"Lite mycket" regn
Rally lydnad på fredag kväll
På fredag kväll så fick vi tidtabellerna att gå ihop så Volke, Nooa och Manu, Nooas son samlades för att träna rally lydnad. Det var lyx vi tränade på ett sandplan som var bara ett stenkast ifrån oss. :)
Volke tyckte att godisen var jätte god och ville ha mera, mera och ännu lite till. Vi hade inte sen början av sommaren tränat rally lydnad så det var bra med lite omväxling.
Volke rörde sig på banan bra. Det är bara jag som alltid blir intrasslad. Och nästa gång måste jag steka godiset så det blir lite fastare, det smulades sönder nu. Det enda Volke tycker ännu är svårt är att han skall sitta och jag skall gå runt honom. En gång fick vi det och lyckas som tur. Vi tränade först en bana och när alla gjort den 3 gånger så böts några skyltar och vi gjorde ännu den 2 gånger. Sen började hundarna tycka att det räcker.
Det var roligt att se Manu göra banan, för han var helt lik sin far Nooa. :) Man kan inte gå miste om att dom är släkt! :)
Även på planen så kom det två människor som tränade baseball och en som sparkade fotboll. Nära planen så gick det även många hundägare och rastade sina hundar. Det var bra träning redan det att koncentrera sig på att göra tillsammans med mig och inte reagera på dem för Volke! Han var så duktig! :)
Tack Nooa och Manu för trevligt träningssällskap. :) Önskar att vi snart kan träna igen.
Från vänster Manu, Nooa och Volke
Foto Mari Toivonen
Volke tyckte att godisen var jätte god och ville ha mera, mera och ännu lite till. Vi hade inte sen början av sommaren tränat rally lydnad så det var bra med lite omväxling.
Volke rörde sig på banan bra. Det är bara jag som alltid blir intrasslad. Och nästa gång måste jag steka godiset så det blir lite fastare, det smulades sönder nu. Det enda Volke tycker ännu är svårt är att han skall sitta och jag skall gå runt honom. En gång fick vi det och lyckas som tur. Vi tränade först en bana och när alla gjort den 3 gånger så böts några skyltar och vi gjorde ännu den 2 gånger. Sen började hundarna tycka att det räcker.
Det var roligt att se Manu göra banan, för han var helt lik sin far Nooa. :) Man kan inte gå miste om att dom är släkt! :)
Även på planen så kom det två människor som tränade baseball och en som sparkade fotboll. Nära planen så gick det även många hundägare och rastade sina hundar. Det var bra träning redan det att koncentrera sig på att göra tillsammans med mig och inte reagera på dem för Volke! Han var så duktig! :)
Tack Nooa och Manu för trevligt träningssällskap. :) Önskar att vi snart kan träna igen.
Från vänster Manu, Nooa och Volke
Foto Mari Toivonen
Tilaa:
Blogitekstit (Atom)


























